tillbaka till start

Bli sams för fan

Jag är van vid intervjusituationer. Jag är van vid att intervjua. Att ställa frågor och lyssna på vad som sägs och fylla på med följdfrågor. Jag är däremot inte särskilt van vid att bli intervjuad. Men i fredags blev jag det. Först trodde jag att telefonsamtalet jag var uppe i handlade om en intervju vi skulle komma att göra, vid en annan tidpunkt. Först några minuter in förstod jag att intervjun redan var igång, att det jag sa antecknades och gav bränsle till följdfrågor. Alltmedan jag stressat letade efter SL-kort i en för djup väska, fastnade med kappfickan i tunnelbanespärrarna och halvsprang in genom tågdörrar som höll på att stängas. Men det var som vanligt roligt att prata om gräl med en främmande människa, det var det. Det har kommit att bli något av ett livselixir tydligen.

Journalisten som intervjuade mig frågade bland annat om vad jag tänker är den största skillnaden mellan gräl i ”verkligheten” och gräl på nätet. Jag tänker att en av de största skillnaderna är att det finns så otroligt mycket starkare incitament till försoning när man bråkar med till exempel sin partner, än när man grälar med en främling i sociala medier – med en människa som man aldrig träffat eller pratat med utanför www. Att gå runt och vara osams med någon man lever med och tycker om upplever de flesta som plågsamt och därför blir det viktigt att få ett avslut på konflikten. Förutom för långsinta människor då. SOM de älskar att sura länge! På nätet verkar fler bli långsinta, eller åtminstone tycka att det är rätt oviktigt att få ett avslut på konflikten. Själv grälar jag rätt friskt i verkligheten men är konflikträdd på nätet. Vågar sällan ge mig in i hetsiga diskussioner. Kanske på grund av att det verkar vara så omöjligt att komma till just avslut. Jag tycker om avslut och försoning. Journalisten som intervjuade mig frågade efter något slags grälrelaterat mantra, jag kom inte på något just då och sa att jag inte hade något. Men nu inser jag ju att det är detta: gräla på bara, men bli för fan sams sen.

(Självklart finns det undantagssituationer. Allt ska inte förlåtas. Men i det stora hela. Ni fattar.)

Lämna en kommentar